Så kommer det sig då att jag möter nya vänner på min resa genom detta liv. Vänner kommer i många olika skepnader. Det är inte alltid den vackraste är den godaste...

Vilka vänner är dina vänner, vilka eller än vilken kan du ringa mitt i nattens djupa stunder?

Min resa har vart allt annat än spikrak, mycket har jag lärt mig. Flera gånger har jag tillåtit mig att lindas runt någons finger. Vad jag frågat mig dessa gånger varför inte min intuition ropat på mig.. Eller så har den det, och jag ignorerat det..

De vänner jag har som förstår mig försöker jag vårda ömt. Även om det ibland blir svårt då jag inte lever ett "vanligt" liv. Min sjukdom hindrar mig från mycket och många vanliga aktiviteter. Då är det lätt att dra sig undan, att söka djupet i skogen och ansluta sig till den. Skogen dömer mig inte, lurar mig inte, skogen försöker inte få mig att vara någon annan, den respekterar mig och tröstar mig... Låter mig släppa alla tusen roterande tankar i mitt sinne.

Ja, idag är en dag full av frågor i mitt sinne.. Så dags att ta mig ut och bli ett med mossa och träd....

Var rädd om dig, du är värdefull!!!
Sorcha