Så, det var längesedan jag skrev.... Men så blir det ibland. Livet sliter tag i en och allt man kan göra är att försöka dansa med. Försöka bromsa när det går och stanna upp när tillfälle ges.
Jag är nu häxa på heltid. Har fått s ka sjukpension. Det har vart oerhört tufft de senaste åren då min hälsa brakat samman och jag vart hos Hel och vänt.
Så sakteliga känner jag att jag kan slappna av, låta kroppen vila, sinnet o själen komma i fas.
Jag kommer aldrig bli frisk igen. Det är hårt. Men det kunde vart värre.
Ser fram emot att långsamt kunna läsa igen, att kunna sitta med vänner en stund och prata. Att kunna laga mat utan att bli liggande resten av dagen av utmattning.
Listan kan göras lång...
Nu finns inte kraften. Men är glad jag fixade att skriva lite igen! En liten seger är oxå en seger <3
Med nymånen kommer det nya månåret och jag börjar mitt nya liv, nästa del av boken som är mitt liv. Jag lever!
Kramar S
