Ja, det är över nu.. Lilla kärleksvarelsens lidande är över nu. Efter sju dagar av akut lunginflammation fick marsvinet Elvis somna in. Vad ont det gjorde att se honom i det skicket, som ett levande litet spöke. Försöker att se att jag verkligen gjorde allt som fanns i min makt för att hjälpa honom. När jag gav honom healing, tog han inte emot den. Det var som att han redan bestämt sig. Vet trodde att han hade någon tumör med, att det var infektionen som blev droppen. Vad vi grät igår jag o barnen, känner mig på gränsen till fjantig. Men jag
k ä n n e r så otroligt mycket. Både för mina barn o för det lilla livet. Min empati känner inga gränser för vilken form den levande har. Det är både positivt o negativt att ha det så..
Tröttheten som infunnit sig idag är förlamande, finns inte en del av kroppen som inte värker. Min fibro o min stressdiagnos mår inte så bra av en sådan här pers.. Har ingen runt mig i min direkta närhet som förstår vad stressen gör för värken. Det är som att springa in i en vägg om o om igen.

Igår kväll när jag var ute med hunden var månen hög o rund, snart är hon hel igen.. Så när jag kommer o går närmar jag mig en stor äng o i skenet av månen ser jag en skepnad. En älgko. Jag står o njuter en stund, iaktar henne. Hon iaktar mig. Min kära Loke står blickstill. Så ser jag en gestalt av en människa som närmar sig gång vägen. Den människan kan inte ha en enda get hemma för (jag säger han, såg ut att vara det) viftar med armar o ben. Då ser jag att en kalv kommer skuttande, efter den en tjur med stor krona.. Tjuren stannar o stirrar på killen. Killen viftar. Tjuren springer efter killen som lägger benen på ryggen. Tjuren återvänder till sin kalv. O jag väljer att gå åt ett annat håll med min vän Loke.... De är så ståtliga, men jag har stor respekt för dem!  Jag tackade Gudinnan för vad hon bjöd mig på, en stund av total lycka där jag kännde lugnet sprida sig i magen.. Det var vardagsmagi!




Med all min kärlek till er systrar/ S

onsdag 12 januari 2011

Så trött

Otroligt upplyftande beskrivning på denna blogg.. :)
Kan bara hoppas o önska att livet sakta men säkert kommer att balanseras upp och finna en nivå där inte ett ständigt kaos infinner sig.
Mugglarlivet är påtagligt och det finns inte mycket tid till att göra det jag längtar efter. Men jag är tacksam för varje dag jag kommer ur sängen och vi alla i familjen är ok. Dagen före nyårsafton gick vår vän Dumle över till andra sidan. Han var så gammal o svag som jag tror att en sibirisk dvärghamster kan bli.
Idag har vi vart med dotterns fina marsvin hos vet. Han har lunginflammation. Den stackars lilla varelsen är som en liten blöt trasa. Han har fått penicillin och ska ha vätska en gång i timmen. I fm såg det riktigt illa ut, men nu tycker jag allt att han har lite motstånd i kroppen iallafall. Härligt! Jag vill att han ska bli riktigt tjurig på mig när jag kommer med sprutan med vätska.. Då vet jag att han är lite bättre.

Jag lovar att jag skulle kunna gnälla hur mycket som helst, men jag ska inte göra det... Jag ska fokusera om och vara tacksam för det jag har och inte oroa mig så hela tiden.

Hoppas o önskar att du har det bättre min vän/ S

söndag 2 januari 2011

Nattsvart o funderingar

Är tyst..
Familjen sover..
Njuter en stund innan jag går och kryper ner jag med.
Har vart en lång dag.
Jag är trött och besviken.. Trodde jag hade en vänskap som var mer, men jag hade så fel. 
Om jag bara duger till när hon vill ha en tarotläggning då kan det i ärlighetens namn kvitta.
Visst är det trevligt om man har ett utbyte av varandra som vänner, men inte är man bara vänner för att man har tjänster att ge? Är inte det bara en bonus isåfall? Jag är trött på att vara den som blir utnyttjad, på alla plan! 
Jag  släpper taget och låter henne flyta förbi som ett löv på en bäck..
Nytt år nya tag. 
)O(

onsdag 22 december 2010

Vintersolstånd, fullmåne, månförmörkelse och snöstorm..

Om än Lysandes med min frånvaro likt ett litet vitt stearinljus i vinternatten  finns jag ändock här i krokarna...



Om ändock litet frusen och rosad om kind fortsätter jag tassa ut i skogen för att andas in frost och snöflinga.. Minns att det lilla i vardagen lyfter ditt sinne. Det är inte vad vi äger som gör oss lyckliga utan vad vi har i våra hjärtan.

Vintersolståndet är över oss och vi vandrar i spänning mot ljuset igen. Månen har haft bråda dagar med både fullmåne och en månförmörkelse. Vad rika vi häxor är som är medvetna om den tredimensionella värld vi lever i.. Tänk på de stackars mugglarna som irrar förtvivlat runt i affärer på vild jakt efter lycka.. Vad jagar de egentligen? Inte firar de sin kristna gud iaf... Jag önskar så att de i sitt kaos får lugn och att de inser att det är varandra de ska värna om. Låter jag cynisk nu? Ne, hoppas inte det :)

Med all min kärlek/S




fredag 29 oktober 2010

Vardagsmagi

Så var det dags igen för hjulet att snurra vidare. Hösten är här, den har omfamnat oss med frostkyssta löv, hög klar luft, solsken men också genomsura skor, ösregn och gråmulen himmel som ser ut att aldrig mer släppa igenom solen. Det gäller att fånga den där lilla stunden och njuta fullt ut, där och då. Här och nu. Vi vet aldrig vad som väntar runt hörnet.


Ge dig själv glädjen att glädja andra. Le mot en främling i affären och ge dina nära komplimanger. Tala om för dina älskade att de är älskade! 


På söndag är det Samhain igen och vi ärar och minns våra döda. Passande nog ska jag den dagen på släktträff i lilla Arentorp! Kan bli spännande :)

Har massor av inneboende inspiration som tyvärr hålls tillbaka av mugglarlivet just nu. Men med årshjulet snurrar jag och försöker bli ett med flödet, inte kämpa emot så förtvivlat jämt...

Sänder ut massor av kärlek o ljus till er alla under denna tid av mörker, var ditt eget ljus och du lyser upp för andra!


Med kärlek/ S

lördag 2 oktober 2010

Drömflöde och röriga tankar

Drömflödet har infunnit sig och det verkar inte finnas någon hejd på det... Har nu drömt i en period mer intensivt än vanligt, klarare, djupare och obehagligare. 
Önskar mig ur denna snurr av obehagliga drömmar. 
Mycket är från det förgågna, det jagar mig. Men även mycket om framtiden, vad komma skall.
Det tråkiga är att jag vet att en del av detta kommer att hända, då jag drömmer sanndrömmar mellan varven.

För mig är det skillnad på en vanlig dröm och en ska sanndröm.. Dofter, ljus, ljud, saker jag kommer nära i drömmen och tar i, det som rör  vid mig, känslor.. allt blir så klart. Klardrömmar brukar jag kalla det, de är kristall klara . 

Jag ska ta in drömmarna, och låta det bero. Det som sker det sker och det är inte så mycket vi kan göra åt det.


Drömmer du klardrömmar? Hur handskas vi med medialitetens baksida? Den sidan som inte är helyllesöt och genomlycklig?

För  visst har det en baksida att vara medial. Hur ska man handskas med negativ information? Även om jag alltid ber om ljusa klara och raka budskap är det inte alltid det vi ber om som kommer igenom. Och då drömmar speciellt som vi inte kan styra på det viset. I mina klardrömmar är det så tydligt att jag just drömmer många ggr och då försöker jag vända drömmen till något positivt. Men vill andra sidan att jag ska få information om något specifikt tar de inte hänsyn till det och jag fortsätter drömma på samma tema..

Röriga tankar...
 Med kärlek/ S

fredag 10 september 2010

Upplyftande, inspirerande Höst!



*Paddan bor i min örtagård*

)O(************************************** )O(


Hösten är en av de årstider då jag normalt sett mår bäst. En tid av inspiration som kommer antingen jag vill ha den eller inte ;)
I år är den en smula trögstartad, det mesta tar emot.. Det känns som att vetskapen av fk`s flåsande i nacken får mig att stå på vänt.
Tankarna snurrar för fort i huvudet så inget annat får plats.
Dessutom har familjen sorgeår.. Kanske inte så konstigt att det blir för mycket.
Nej, inte konstigt alls!
Att ha sorg är som en stor svart seg sörja som slingrar sig runt kropp o själ.

Jaha, nu kom jag på det oxå. Inte fel att blogga alls *ler*

**********************

Min önskan denna höst är att få familjen i balans och att alla ska få må bra.

************************


*Mama.. mama Gaia, mother divine..*

Till Dig vänder jag mig när allt blir för tugnt och svart.
Går ut i djupaste skogen och tillåter mig att falla.
Jag vet att du fångar upp mig
*Jag är tacksam för det*

I din glänta kommer ljuset alltid tillbaka.
Stilla singlar ett löv sakta ner. Det är frostkysst..
Solens strålar kittlar det hela vägen ner
Lövet landar mjukt i den fuktiga mossan.

Jag tittar upp,
låter höstsolen värma mitt ansikte.
En härlig känsla sprider sig i hjärtat..
Lättnad