I fullmånen andas jag sakta, försöker få kroppen i takt med själen. Det är svårt när själen vill så mycket och kroppen inte kan.
Kanske skulle jag bara fokusera på att andas ett tag. Låta allt ta sin tid. Samtidigt blir jag rädd, rädd att tiden ska ta slut och allt jag gjorde var att andas.
Men försöker njuta av nuet. Andas i nuet och släpper in månens ljus i min kropp och själ.
Nu ska jag sova i månsken. Llämnar fönstret öppet så jag kan höra ugglan när hon talar om för mig att allt ska bli bra.
Med önskan om en vacker vår, din häxsyster i väven.
S
onsdag 27 mars 2013
Fullmåne
Upplagd av Sara kl. 15:02
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar