Ja, det är över nu.. Lilla kärleksvarelsens lidande är över nu. Efter sju dagar av akut lunginflammation fick marsvinet Elvis somna in. Vad ont det gjorde att se honom i det skicket, som ett levande litet spöke. Försöker att se att jag verkligen gjorde allt som fanns i min makt för att hjälpa honom. När jag gav honom healing, tog han inte emot den. Det var som att han redan bestämt sig. Vet trodde att han hade någon tumör med, att det var infektionen som blev droppen. Vad vi grät igår jag o barnen, känner mig på gränsen till fjantig. Men jag
k ä n n e r så otroligt mycket. Både för mina barn o för det lilla livet. Min empati känner inga gränser för vilken form den levande har. Det är både positivt o negativt att ha det så..
Tröttheten som infunnit sig idag är förlamande, finns inte en del av kroppen som inte värker. Min fibro o min stressdiagnos mår inte så bra av en sådan här pers.. Har ingen runt mig i min direkta närhet som förstår vad stressen gör för värken. Det är som att springa in i en vägg om o om igen.

Igår kväll när jag var ute med hunden var månen hög o rund, snart är hon hel igen.. Så när jag kommer o går närmar jag mig en stor äng o i skenet av månen ser jag en skepnad. En älgko. Jag står o njuter en stund, iaktar henne. Hon iaktar mig. Min kära Loke står blickstill. Så ser jag en gestalt av en människa som närmar sig gång vägen. Den människan kan inte ha en enda get hemma för (jag säger han, såg ut att vara det) viftar med armar o ben. Då ser jag att en kalv kommer skuttande, efter den en tjur med stor krona.. Tjuren stannar o stirrar på killen. Killen viftar. Tjuren springer efter killen som lägger benen på ryggen. Tjuren återvänder till sin kalv. O jag väljer att gå åt ett annat håll med min vän Loke.... De är så ståtliga, men jag har stor respekt för dem!  Jag tackade Gudinnan för vad hon bjöd mig på, en stund av total lycka där jag kännde lugnet sprida sig i magen.. Det var vardagsmagi!




Med all min kärlek till er systrar/ S

onsdag 12 januari 2011

Så trött

Otroligt upplyftande beskrivning på denna blogg.. :)
Kan bara hoppas o önska att livet sakta men säkert kommer att balanseras upp och finna en nivå där inte ett ständigt kaos infinner sig.
Mugglarlivet är påtagligt och det finns inte mycket tid till att göra det jag längtar efter. Men jag är tacksam för varje dag jag kommer ur sängen och vi alla i familjen är ok. Dagen före nyårsafton gick vår vän Dumle över till andra sidan. Han var så gammal o svag som jag tror att en sibirisk dvärghamster kan bli.
Idag har vi vart med dotterns fina marsvin hos vet. Han har lunginflammation. Den stackars lilla varelsen är som en liten blöt trasa. Han har fått penicillin och ska ha vätska en gång i timmen. I fm såg det riktigt illa ut, men nu tycker jag allt att han har lite motstånd i kroppen iallafall. Härligt! Jag vill att han ska bli riktigt tjurig på mig när jag kommer med sprutan med vätska.. Då vet jag att han är lite bättre.

Jag lovar att jag skulle kunna gnälla hur mycket som helst, men jag ska inte göra det... Jag ska fokusera om och vara tacksam för det jag har och inte oroa mig så hela tiden.

Hoppas o önskar att du har det bättre min vän/ S

söndag 2 januari 2011

Nattsvart o funderingar

Är tyst..
Familjen sover..
Njuter en stund innan jag går och kryper ner jag med.
Har vart en lång dag.
Jag är trött och besviken.. Trodde jag hade en vänskap som var mer, men jag hade så fel. 
Om jag bara duger till när hon vill ha en tarotläggning då kan det i ärlighetens namn kvitta.
Visst är det trevligt om man har ett utbyte av varandra som vänner, men inte är man bara vänner för att man har tjänster att ge? Är inte det bara en bonus isåfall? Jag är trött på att vara den som blir utnyttjad, på alla plan! 
Jag  släpper taget och låter henne flyta förbi som ett löv på en bäck..
Nytt år nya tag. 
)O(