Tar en stund till att stilla betrakta den senaste tidens händelser..
Månen är full och lyser över vårt lilla hus, står jag en bit ifrån ser det ut som en måndusch över det svarta taket. Jag tackar gudinnan över att hon låter sin energi flöda över oss, över mig. Det behövs så väl just nu. Vi har haft alltför många prövningar en lång period, ja i många år.
Just när jag känner hur energin är på väg att ta slut vänder jag mig till gudinnan för stöd och tröst. Låter energin sprida sig i hela huset, in i minsta springa och vrå.
Fyll oss, stärk oss, trösta oss.
I hela mitt hjärta känner jag att jag inte är ensam, det är många som finns runt oss när det är svårt.. Jag känner stödet även från andra sidan, de lugnar, försäkrar och fyller mig med framtidstro.
Så även mina kära systrar, både av blodsband, själsband och nätband.
Vad jag är tacksam och glad att jag har er..
När jag var ute med min vän Loke på senkvälls promenad förra veckan fick jag vara med om något helt fantastiskt... Ett varga ylande som varade i flera minuter...
Vilken bekräftelse, vilken kärlek och glädje som for genom kropp o själ!
(Här är inte vanligt med varg bor ganska långt ner i västra götaland)
Både jag och hunden frös till is och stod stilla stilla och lyssnade...
Åh, jag hör det fortfarande och det är något jag kommer ta med mig länge, länge.
Här hade en bild passat på både varg, måne och ett klipp på ett ylande... Men jag väljer att inte göra ett "perfekt" inlägg, jag gör det istället såhär, nu blev det iaf av att jag skrev :)
Klockan är 00.30 snart och jag ska krypa ner under täcket..
Ute vet jag att månen lyser på vårt hus och att jag lugnt och tryggt kan somna i hennes famn..
Undra vad jag drömmer i natt..
Med all min kärlek!