Vid min själ vad det var länge sedan jag skrev...
Och kliar gör det i fingrarna vänner så sant mitt hår bär eldens färg ;)
Så sommaren passerar, Lugnasad for förbi och nästa anhalt är Mabon. I år finns det inga potatisar att skörda. Men väl har hallonen varit otroligt givmilda och är fortfarande. Skogen dignar av kantareller och blåbär... I min örtagård växer morötter och blomkål sig stora och starka. Trots mördarsniglar och hungriga mullvadar tror jag nog vi ska få smaka iallafall :)
Resan till de Värmländska skogarna och min häxsyster blev inte riktigt som vi tänkt oss. Men vi fick gjort en hel del ändå :) Bland annat fick jag en trumma av henne i 35års gåva och den fick jag dekorerad med skinnfärg. Det var en magisk upplevelse där trumman visade mig vad som skulle stå. Där och då kopplades min shamanska sida upp och kontakten med månen växte sig än starkare, blev tydligare än någonsin. Som sig bör följde en rejäl utrensning. Därav min frånvaro i Gläntan..
Kopplingen till mångudinnan frigörs i trummandet. Det är gott att leva.
I morgon måndag är månen åter halv och tilltagande!
Så lyssna nästa gång du går ut i skogen, långt bort kanske du hör häxans trummande...
Lev väl!
S